Los Landinos! Familjen Ländins liv och leverne

Vad är det som får massvis av människor i Lissabon att tro att bara för att man går omkring med sin barnvagn i solen, två vuxna, ganska normala och i vissa fall gravida så är man intresserad av att köpa knark?

Vi fick minst massvis av erbjudanden av allehanda människor som visade oss ett litet paket hash illa dolt i handen. Till slut blev det nästan jobbigt att möta foks blickar eftersom de knarförsäljande blickarna tog det som en invit till handel.

Folk får gärna knarka för mig och jag kan förstå att affärerna görs upp på gatan men antalet erbjudanden vi fick var nästan löjligt.

Äntligen hemma från Lissabon, en härlig kortsemester med bra väder och tyvärr inte lika bra mat.

Vi promenerar genom Lissabons gamla stadsdelar uppe bland kullarna.

Hugo jagar duvor och låtsas fånga dem, sedan tvingas vi föräldrar äta dem. Rå, olagad låtsasduva är gott men inte så mättande :-).

Ett stående inslag i Lissabon var att det satt en kille på marken och spelade dragspel, med sig hade han en liten låda där det satt en liten hund i hundens mun hängde en liten kopp som man skulle lägga pengar i. Inte så djurvänligt tyckte vi då vi såg dem sitta så här hela dagar. Inte så orginellt heller eftersom det inte var en eller två killar med dragspel och hund utan sjukt många överallt.

Hugos favoritsysselsättning, mamma matar honom med glass i solen framför lekplatsen.

Pappa i Genève o mamma på möhippa, så Hugo tillbringade lördagen med faster Jenny. Man kan tydligen ha mycket skoj med garn, kasta snöboll med de blå nystanen, dra ut allt garnet i de röda, och göra peruk av det gröna…!

Hugo gillar att hjälpa till i köket, vispa och röra i smet. Och lite grädde för besväret sitter ju fint!!